Pressklipp Stefan Karlsson index - Bakgrunden - Lokalen - Pressklipp
	Kan en servering av hälsodricka vara ett konstverk? Frågan kan verka litet avlägsen, men på Göteborgs konstmuseum ställer Stefan Karlsson ut "Enzym Bar" där man kan köpa ett glas vetegräsjuice i den nybyggda Stenasalen som är tänkt för ny nordisk konst, Vetegräsodlingen är ljuvligt saftigt klargrön som en annons för kattgräs, glasbyttorna där vetegroddar och honung jäser till hälsodricka är litet magiskt lockande, men lite undrar man. Om du går hit och tar ett glas vetegräsjuice varje dag under utställningstiden garanterar jag att du upplever en klar förbättring av ditt tillstånd, säger Stefan Karlsson, vegetarian sedan 14 år och vetegrästroende. Det är det kroppsliga tillståndet han talar om även om han exemplifierar med saker som annars mest knyts till psykiskt välbefinnande. Direktkontakt med universum via vetegräs utlovar han uttryckligen inte. Vi lever vi i en tid då hav, land och luft förgiftas, då människor svälter för att jordens odlingsresurser inte utnyttjas och då militanta veganer, även i Sverige, bränner äggmagasin och arlabilar, så på sätt och vis sitter Stefan Karlsson mitt i samhällsdebatten, mitt i jordens stora ödesfråga och serverar ett glas svalkande Rejuvelac, eller vitaminspäckad vetegräsvätska. Vi har en skyldighet att utforska, tänja och utvidga konstens gränser, förklarar Lena Boéthius, intendent på Göteborgs Konstmuseum, Stefan Karlsson är en sådan utforskare. Han uppehåller sig ständigt i de yttersta gränslanden av konsten, där han går fram och tillbaka över gränsen, flyttar gränsmarkeringarna och suddar och ritar om på kartan. Hittills har han oftast gjort det genom att spela roller. Han har startat produktion av illa fungerande produkter, badanläggningar där man badar i knycklat papper, han har föreläst om management och business på konstskolor. Framtoningen har haft drag av modernaste managementmagi, scientologi och Castros Kuba, och blandningen har stundtals varit säljande. Skillnaden är att den roll han nu iklätt sig är rollen av sig själv, för en del av Stefan Karlsson är just den övertygade vegetarianen. Visst är det ett steg längre än jag tidigare gått . Men här har jag ett stöd i väggarna. Det här är en sal i ett konstmuseum, alltså är det jag gör konst och alltså är min frihet att röra mig över gränserna större än den annars skulle varit. Peter Sandberg, DN 13/04/96 Till de mer originella kombinationsprojekten i Göteborgs konstliv hör definitivt Enzym Bar som för någon månad sedan öppnade på Sveagatan. Verksamheten består dels av en juicebar där man kan förfriska sig med bland annat "mirakeldrycken" vetegräsjuice. Dels ryms i lokalen också det återuppståndna Galleri Sub Bau, vars målsättning är att vara ett forum för gränsöverskridande, kvalitativ konst. En konst som "tar ut svängarna" och därför inte har någon självklar plats på institutioner och kommersiella gallerier. Initiativtagaren till projektet, konstnären Stefan Karlsson, ser ingen motsättning mellan grönsaksjuicer och konst. Tvärtom menar han att parallellerna är slående. I själva verket ligger de båda företeelserna så nära varandra, om man skrapar lite på ytan, att det inte nödvändigtvis råder någon skillnad alls. I båda fallen rör det sig om koncentrerad energi. Vetekornen gror på några dagar och skjuter decimeterhöga skott. Grönaste grönt. Saften som pressas ur detta "gräs" är fulladdat med enzymer, vitaminer och allsköns bevarande. De som dricker den regelbundet liknar verkan vid rena raketbränslet, men lika gärna vid ett slags reningsprocess. Man talar om lättheten som känns i kroppen, att koncentrationsförmågan ökar och sömnsvårigheterna liksom blåser bort. Kort och gott om ett elixir som gör livsandarna på lysande humör. P-G Kramer, GT 10/05/97 En envis provokatör är Stefan Karlsson som en gång inledde sin konstbana som framgångsrik popkonstnär i Italien därefter gjorde sig ett nam som en av två kreatörer bako det fiktiva multinationella företaget Paperpool internatio nal och som sedermera vari ansvarig för Ideeservice - ett kreativt företag för konstnärer utan egna idéer. Med sitt senaste projekt "Enzymbar" har Karlsson tagit ytterligare ett steg ut i den konceptuella konstens utmarker. I en affärslokal på Sveagatan både odlar och säljer Karlsson vetegräsjuice, rejuvelacdryck och energisoppa - drycker som enligt den amerikanska hälsoprofeten Ann Wigmore skall garantera bättre hälsa och längre liv. Produkterna, som för övrigt introducerades under en utställning i Stenasalen på Göteborgs konstmuseum, är med andra ord fattbara som en helande konst för magen samtidigt som de också är hälsovaror bland andra varor. Projektet utmynnar därmed i en spänstig samtalande gråzon mellan konst och icke-konst, mellan konceptuell upplevelse och kommersiell vara, mellan allvar och nonsens - samtidigt som allt också kan ses som en ekonomisk anpassning till ett kärvare go-tal. Mårten Castenfors, SVD 05/04/97		Det sägs att människor inte kan äta gräs. Vi har för få magar, inte lika många som korna som jag skrev om häromveckan. Andå hör man hur människor i Nordkorea har högar av gräs inne i sina hem. Vad äter ni? säger utrikesreportrarna som besöker dem och de pekar på bark och gräs. Därför känns det lite konstigt att jag idag ska gå och premiärprova den ny öppnade enzymbaren här i stan, en bar där man serverar bland annat vetegräs juice. Jag drack den första gängen på en konstutställning på Konstmuseét för något år sedan och fyllde glatt i blanketter med namn och adress och har därför hamnat i enzymisternas utskicksregister. Jag fyller nästan tvångsmässigt och med stor glädje i alla blanketter som sträcks fram emot mig. En egenskap man far dras med. ungefär som ett födelsemärke. Gräsjuicen var grön och lite grumlig förra gången jag drack den och rätt sa god. Den hade en honungssyrlig smak och när man druckit ett glas var det som om en sky av trötthet drog bort från pannan. Detta var antagligen inbillning. Man kände sig klar och skärpt, ett underbart tillstånd som varade i nästan 15 sekunder, ungefär den tid det tog att läsa informationsbladen om drycken. Vetegräsjuice innehåller alla de 103 kända element som bygger upp och avgiftar ens kropp, stod det. Alla grundläggande vitaminer, mineraler, aminosyror och enzymer som behövs för ett starkt immunförsvar. Sådant faller jag för direkt. Framställarna måste på något sätt kommit förbi den där processen med komagarna genom att jäsa gräset i glasburkar. Och så är det viss skillnad på gräsmattegräs och de gröna skotten från vetegroddar, som man använder till den här hälsodrycken. Jag borde ha egna gräsdrycker på gång, men mitt kylskåp är rätt torftigt just nu. Julsenapen står och trängs med påsksillen, i övrigt ligger det ägg i skålar. I äggfacken ligger filmburkar. Jag har ett gammalt kylskåp med åtta blå äggfack i dörren. Oftast ligger det filmburkar där eller buljongtärningar. De passar så bra i storlek. I äggkartongerna har jag satt potatis till groddning, det är därför äggen ligger i skålar. Förra året använde jag mjölkkartonger att plantera i, vilket på ett kusligt sätt daterade projektens start. Jag diskade ur paketen noga så att all mjölk och filmjölk försvann ur hörnorna, ställde dem upp och ner till tork och lade sedan in dem i ett skåp. Jag tänkte sätta tomatplantor och blommor i dem. Floka, GP 15/4/97 Konstnärliga samtal med gräs i glaset; Ytligt sett kan det hela tyckas helgalet: Två vit målade rum det ena fyllt av lådor med grönt gräs, det andra helt tomt förutom tre stora väggfigurer i brunt omslagspapper. "En mötesplats för människor med tankar, föreslår konstnären Stefan Karlsson. En timme senare, när han förklarat tankarna med gräset, och konstnären Åke Sander berättat den historia som döljer sig i det bruna papperet, är rummen med ens mycket begripliga. Hälsodrycksbaren med tillhörande galleri känns som ett fullständigt naturligt nytillskott på Sveagatan i Linnéstaden, Göteborg, mellan en vanlig konsthandlare som säljer Jirlow och en affär för begagnade barnkläder. Det är två av Stefan Karlssons tidigare iscensatta projekt som nu återuppstått och kombinerats: Enzym Bar (på Konstmuseet för knappt ett år sedan) och Sub Bau, avantgardegalleriet som levde mellan 1983 och 1987. Det låg längre bort på Sveagatan i en bunkerliknande källarlokal berättar han och visar ett par gamla kataloger. Sub Bau drog till sig många av de konstnärer som senare gjort sig kända, bland dem Helene Billgren, Ola Åstrand och Max Book, åttiotalsnamnet framför andra. Det koncept som gällde Sub Bau 1983 är fortfarande aktuellt: att testa konstbegreppet, vrida och vända på det. Det gjorde Åke Sander redan på Valand, målade vita hörn och vita målningar, målade av taket på golvet. I början av 1995 ställde han ut vita målningar på Rum för aktuell konst, stora vita dukar. som föreställde familjen hemma i Norrköping, mamma, pappa och två barn. Sander säger att uppväxten var svär, med kadaverdisciplin. Därför blev barndomen vit. Nu har han börjat våga minnas, bland annat sin förtjusning i brunt omslagspapper, som han målade på som liten. Jag gillar brunt papper och vanliga saker. Det är materialet jag vill visa, men jag upptäckte att det blev roligare om jag gjorde figurer och gav dem namn. Säkert kommer de tre enkla figurerna, spårvagnen. motorvägen och ubåten att ifrågasättas som konst, det förväntar sig Stefan Karlsson. Konstnärskap handlar om att bli bemött med misstro. Han berättar gärna för den som vill höra om Åke Sanders figurer, som han tycker är demokratiska, därför att de lämnar sa mycket åt åskådarna. Galleristen Stefan Karlsson vill få i gång konstnärliga samtal. Han säljer ingenting av det som visas i nya Sub Bau. Däremot säljer han vetegräsjuice, rejuvelacdryck, morotsjuice och energisoppa, allt gjort enligt den amerikanska hälsokostprofeten Ann Wigmores recept. Det här är den första europeiska bar som säljer levande föda, däremot finns det liknande i amerikanska storstäder. Själv har han varit vegetarian i femton är och kan argumentera länge om hur hälsosamt det är med både vetegräsjuice och rejuvelac, båda dryckerna tillverkade av groddat vete. Juicen är gräs som mals på en särskild kvarn, serveras i tiomillilitersmuggar och sprider en doft av barndomens grässlänter. Rejuvelacen är källvatten med honung som hällts över vetegroddar, varefter det hela fatt jäsa några dagar. Baren/galleriet öppnar på lördag. men redan nu rycker besökare i den gnisslande dörren, lockade av det knallgröna gräset i fönstret. Det är bara grannens son, avbryter Stefan Karlsson sin hälsoföreläsning. Han älskar morotsjuicen. Berit Bergendahl, GP 21/03/97